Tidigare forskning visar att personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar till viss grad Àr begrÀnsade i deras sÀtt att uttrycka en sexuell identitet, pÄ grund av begrÀnsade nÀtverk. Det har ocksÄ visats att personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar som identifierar sig med en hbtq-lÀggning Àr mer utsatta för negativa fördomar och begrÀnsande möjligheter. Syftet med denna studie Àr att se till hur personal och anhörigas egna sexuella normer pÄverkar personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar och deras möjlighet att uttrycka en sexuell identitet. Empirin bestÄr av tvÄ fokusgrupper med personal som arbetar inom LSSverksamheten samt en fokusgrupp med chefer inom samma verksamhet. Tre individuella, semistrukturerade intervjuer har ocksÄ genomförts med anhöriga till personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar.

FörÀldrar till barn med intellektuella funktionsnedsÀttningar har genom historien haft en mer eller mindre betydande roll i sina barns liv. Unga med intellektuella funktionsnedsÀttningar har blivit tvÄngssteriliserade, omyndigförklarade och inlÄsta pÄ institutioner ofta utan att förÀldern har kunnat sÀga nÄgot om saken. SamhÀllet har haft stor makt och inflytande över dessa ?annorlunda? familjer. I dag ser bÄde förÀlderns roll och ungdomens situation och samhÀllets makt annorlunda ut.

Syftet med denna studie var att fÄ en ökad förstÄelse för betydelsen av aktiviteten arbete för personer med intellektuella funktionshinder. Undersökningsgruppen bestod av sex personer med intellektuella funktionshinder som hade sin dagliga verksamhet pÄ öppna arbetsplatser i tvÄ kommuner i norra Sverige. Data samlades in med intervjuer med öppna frÄgor och kompletterades med observationer pÄ deltagarnas arbetsplatser. Intervju- och observationstext analyserades med metoden innehÄllsanalys. Analysen resulterade i en huvudkategori som benÀmns: BekrÀftelse pÄ arbetet stÀrker identiteten med tre underkategorier: Arbetet ger dagarna ett meningsfullt innehÄll, Att trÀffa folk Àr viktigt och Att arbeta med nÄgot roligt gör att arbetet blir meningsfullt.

Betydelsen för redovisning av immateriella tillgĂ„ngar har pĂ„ senare tid kommit att öka. Det beror mycket pĂ„ att det anglosaxiska synsĂ€ttet, som krĂ€ver att finansiella rapporter skall ge en rĂ€ttvisande bild, har blivit allt mer utbrett. Immateriella tillgĂ„ngar kan klassificeras i olika grupper, en av dem Ă€r intellektuella tillgĂ„ngar som innefattar varumĂ€rken, patent och upphovsrĂ€tter. År 2005 infördes IAS-förordningen i Sverige. Det innebar att alla koncerner skulle tillĂ€mpa IFRS/IAS i sin redovisning.

I dagens samhÀlle har en ny typ av företag vuxit fram, kunskapsföretagen. Dessa företags tillgÄngar Àr till största delen immateriella. Deras viktigaste och ibland enda tillgÄngar Àr kunskapen och kompetensen hos de anstÀllda. Dessa tillgÄngar kallas Àven intellektuellt kapital. Vid kreditbedömning av kunskapsföretag mÄste banker ta hÀnsyn till de faktorer som omfattar det intellektuella kapitalet.

Sammanfattning:Genom en intervjustudie med tre personer som arbetar med sex- ochsamlevnadsundervisning pÄ sÀrskolan undersöks och analyseras diskurser om intellektuellfunktionsförmÄga och intellektuell funktionsnedsÀttning i relation till sexualitet och kön.Studien försöker svara pÄ hur dessa kategorier stÄr i relation till varandra och hur dekan förstÄs som samkonstruera(n)de. Vidare undersöks diskurserna i relation till hurförestÀllningarna om intellektuell funktionsförmÄga, kön och sexualitet pÄverkarmöjlighet till subjektivitet för personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar ochvilka subjektspositioner som o/möjliggörs för dem.I en diskurs om intellektuell funktionsförmÄga som en linjÀr utveckling sÄgs hurförmÄgan att fatta egna beslut nedsattes just genom omgivningens förvÀntan pÄ en sÄdanoförmÄga hos personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar. Detta fickkonsekvenser för personernas sexualitet och Àven möjlighet att forma en kÀnsla av etteget sjÀlv. Diskursen omöjliggjorde subjektspositioner som vuxen, förÀlder och Àvenhandlande sexuella subjekt. Dock visade informanterna pÄ motstrategier hos eleverna.I en diskurs om utsatthet bekrÀftades bilden av personer med intellektuellafunktionsnedsÀttningar som sexuellt utsatta, Àven om skillnader mellan könen blev tydliganÀr maktordningar om kön och funktionsförmÄga samkonstruerades.Genom att förstÄ elevernas intellektuella funktionsförmÄga som ett görande snarareÀn ett varande kunde informanterna nÀrma sig svÄrigheter som benÀmnandet innebar förde elever som inte sjÀlva sÄg sig som tillhörande kategorin.

Inom mediaforskning anva?nds en teori om hur tidningar iscensa?tter sina nyheter. Iscensa?ttningar kan liknas vid hur med hur en pja?s arrangeras pa? en teaterscen och teorin har tagits fram av Gert Z. Nordstro?m.

SyfteStudera hur diskurser kan understödja diskussionen om studiemöjligheter efter gymnasiet för ungdomar med intellektuella funktionshinder och med en diskursiv ansats föra en teoretisk diskussion om hur subjektens positioner spelar roll för vad som framtrÀder som rimligt och möjligt.TeoriPoststrukturalism, diskursteori, subjektspositioner. MetodDiskursanalys.ResultatUppsatsen visar pÄ studiemöjligheter inom högskolan för ungdomar med intellektuella funk-tionshinder och argumenterar för att hur subjekt som intellektuella funktionshinder eller ut-vecklingsstörning positioneras skapar olika diskurser, vilket spelar roll för om studiemöjlig-heter efter gymnasiet trÀder fram som möjliga och önskvÀrda. I uppsatsen görs diskursanalyser av tre dokument och en förelÀsning, utifrÄn hur menings-skapande konstrueras i tal om ?intellektuella funktionshinder? och ?utvecklingsstörning?. De dokument som har granskats Àr Skolinspektionens rapport om utredningar inför mottagande i sÀrskolan (Skolinspektionen, 2010:2593), gymnasiesÀrskoleutredningen Den framtida gymna-siesÀrskolan (SOU 2011:8), Myndigheten för yrkeshögskolans yttrande om hur studier pÄ yrkeshögskola kan förbÀttras för studerande med funktionsnedsÀttningar (YH-myndigheten, 2011:783) samt förelÀsningen Intellectual Disabilities goes to College av Olivia Raynor frÄn UCLA Mind Institute (Raynor, 2009).Bland de fyra dokument som analyserats finns skillnader i hur subjektet intellektuella funk-tionshinder (eller nÀrliggande begrepp) positioneras.

Syftet med denna uppsats Àr att identifiera och beskriva de intellektuella redskap för lÀrande som lÀraren uppmanar studenterna att tillÀmpa inom ramen för tvÄ nÀtbaserade distanskurser i pedagogik. Studien tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och baseras pÄ kvalitativ analys av sex chattar som förs mellan lÀraren och studenterna. Resultatet visade pÄ flera intellektuella redskap som lÀraren uppmanade sina studenter att anvÀnda sig utav. Ur analysen kunde ocksÄ vissa relationer mellan redskapen uttolkas mot bakgrund av hur lÀraren relaterade redskapen till varandra i undervisningskontexten. Det intellektuella redskap som lÀraren mest uppmanade studenterna till att anvÀnda sig av var meningsfull interaktion i den meningen att lÀraren kontinuerligt försökte fÄ studenterna till att föra en fruktbar dialog bÄde med varandra och med lÀraren.

Uppsatsen handlar om hur det intellektuella kapitalet i de tvÄ bankerna Handelsbanken och SEB skiljer sig Ät. Vi försöker ocksÄ se hur skillnader i resultat och utveckling för Handelsbanken gÄr att förklara med hjÀlp av det intellektuella kapitalet. Uppsatsen Àr av utforskande karaktÀr med tyngdpunkt pÄ Handelsbanken men med SEB som jÀmförande faktor..

Syftet med denna uppsats Àr att identifiera och beskriva de intellektuella redskap för lÀrande som lÀraren uppmanar studenterna att tillÀmpa inom ramen för tvÄ nÀtbaserade distanskurser i pedagogik. Studien tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och baseras pÄ kvalitativ analys av sex chattar som förs mellan lÀraren och studenterna. Resultatet visade pÄ flera intellektuella redskap som lÀraren uppmanade sina studenter att anvÀnda sig utav. Ur analysen kunde ocksÄ vissa relationer mellan redskapen uttolkas mot bakgrund av hur lÀraren relaterade redskapen till varandra i undervisningskontexten. Det intellektuella redskap som lÀraren mest uppmanade studenterna till att anvÀnda sig av var meningsfull interaktion i den meningen att lÀraren kontinuerligt försökte fÄ studenterna till att föra en fruktbar dialog bÄde med varandra och med lÀraren.

Arbetets syfte a?r att underso?ka den kreativa processen i att skriva la?tar utifra?n givna fo?rutsa?ttningar.Bakgrunden till detta a?r att jag under min tid pa? studiomusikerprogrammet har intresserat mig mer och mer fo?r la?tskrivande och musikproduktion. Jag har utvecklat en fascination fo?r kommersiell hitmusik och hur den skapas. Jag ville da?rfo?r underso?ka hur jag kunde utveckla mitt eget skapande genom att ge mig sja?lv vissa begra?nsningar och mallar.Den metod jag anva?nt a?r att arbeta enligt fyra olika tillva?gaga?ngssa?tt da?r la?tarna ska skrivas med olika syften och/eller med olika utga?ngsla?gen och fo?rutsa?ttningar.Arbetets konstna?rliga del presenteras i en inspelning av var och en av dessa fyra la?tar da?r kompositionen ska sta? i centrum.

Syftet med denna uppsats Àr att öka insikten i hur företag i olika branscher arbetar med, och utvecklar sitt intellektuella kapital, samt Àven visa pÄ de eventuella skillnader och likheter som finns mellan de olika företagen. Avslutningsvis har vi Àven för avsikt att utarbeta ett antal riktlinjer som företag kan ta del av i utvecklingen av sitt intellektuella kapital.Vi har under denna uppsatsskrivning utgÄtt frÄn en kvalitativ forskningsprocess med grund i det hermeneutiska synsÀttet. Teori & empiri har kombinerats i likhet med en abduktiv forskningsansats. Det teoretiska kapitlet Àr grundat pÄ sekundÀrdata i form av teori, och uppsatsens empiriska del Àr baserad pÄ intervjuer med sex olika företag.Samtliga av de studerade företagen jobbar med att ta tillvara och utveckla sitt intellektuella kapital. Arbetet Àr likartat, oavsett vilken bransch de verkar i.

Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.

SammanfattningSyftet med vÄr uppsats Àr att med en komparativ ansats studera hur integrerings- ochnormaliseringsmÄl uppnÄs för personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar inom dendagliga verksamheten i Polen. Vi vill Àven se hur personalen upplever att de uppnÄr dessamÄl. Huvudmetoden för studien var kvalitativ intervju. I vÄr analys har vi valt att anvÀnda ossav KASAM-teorin som kan förklara hur personalen pÄ den dagliga verksamheten upplever attintegrerings- och normaliseringsmÄlen uppnÄs. Vi anvÀnder oss av begrepp somempowerment, normalisering och integration.